Det som hände i Paris... och även i Beirut med alla oskyldiga offer... våldet och skräcken har dämpat min lust att blogga om trivialiteter... ja, lusten liksom bara försvann.
Det betydelselösa bloggandet som jag håller på med, mest för mitt eget nöje känns plötsligt bara meningslöst.
Tänkte först... jag tar en paus, men när jag skrivit det känner jag att NEJ! Inte vika ner mig för ondskan i världen... ingenting förändras för att jag deppar ihop!
Ibland önskar man bara att man kunde skruva tillbaka tiden... att det som hänt inte har hänt och inte heller kommer att hända.
Så här kommer en sammanfattning på de senaste dagarna...
I lördags var det Arkivens dag... så jag begav mig till Bråvallamagasinet - det är där alla dyrbarheter från stadens museer och bibliotek förvaras.
Mest nyfiken var jag på Stadsmuseets fotoarkiv... och vilken skillnad mot den gamla lilla skrubben, fylld från golv till tak... trångt och svårarbetat, till det nya luftiga arkivet som kommer att räcka till i många, många år.
Träffade min f.d. kollega, Pernilla (t. v. av de två i bilden)... vi arbetade mycket tillsammans med bildsamlingarna, som jag hade till uppgift att se till att de hamnade i museets digitala databas...
Arbetet med scanningen har fortsatt, men ingen har haft varken tid eller kunskap att lägga in bilderna i databasen, så ett jättejobb återstår för de inblandade.
Visikortsalbum... dåtidens Facebook, kanske... låg framme i familjens salong för att gästerna skulle kunna se vem som varit på där, samtidigt som man naturligtvis överlämnade sitt eget visitkort att lägga till samlingen...
Det här var ju inget i arbetarfamiljernas hem, men i "de fina" familjerna.
Denna sed gjorde efterfrågan på duktiga porträttfotografer allt större och det här var en möjlighet för duktiga kvinnor att kunna starta ett eget företag.
Det var förvånansvärt många kvinnor på så vis kunde försörja sig själva, som t.ex. Dagmar Eriksén som var aktiv mellan 1902 - 1917 och Constance Wikström åren 1884 - 1900.
I Stadsbibliotekets arkiv finns många godbitar... t.ex. Finspongssamlingen, som är familjen De Geers magnifika boksamling med ca 35.000 volymer från främst 1600- och 1700-talen.
Ett krigsbyte, tryckt i Nürnberg 1493... hamnade i svenskarnas ägo 1642, när svenska armén intog staden Olmütz ingår i samlingen. Tänk att få titta i en bok från 1400-talet... det är väldigt gammalt!
Finspångs slott som det såg ut i början av 1700-talet... är sig fortfarande ganska likt...
Så blev jag såå glad att hitta detta praktverk! Utgavs 1860 av "Svampens fader" i Sverige, Elias Fries...
Blomsterkungen var ju von Linné... Elias Fries var svampkungen.
Massor med fantastiska avbildningar av svampar, som t.ex. den här blodsoppen... och jodå, här blev jag förstås sittande en låång stund :)
Följde så med på en guidad visning bland museets föremålssamlingar... och här fanns det mycket att titta på. Gamla skyltar, klockor... långa gångar med många meter hyllplan...
Det ser folktomt ut i bilderna, men så var det inte... utan det var alldeles för mycket folk och för kort tid... helst skulle jag ha velat gå runt där alldeles för mig själv... lääänge.
Tittade även in bland gamla kläder, väskor och skor...
... och visst är de väl söta de här handbroderade barnskorna i storlek 18...
Sedan fastnade jag för den gamla väggen...
Här blev jag också stående... och önskade alla andra människor "åt fanders" för att kunna fota lite mer, att stå och känna efter...
... men måste skynda iväg för att inte bli inlåst...
... då ser jag skylten...
Igår var jag flitig och fick en del bra saker gjorda :)
Först till verkstaden för att få på vinterdäcken och nya torkarblad...
... sen bakade jag noblessmazariner...
... kokade rotmos och en bit rimmad fläsklägg och så till slut bakade jag ett grytbröd... och här kommer recepten om någon känner för att testa...
Grytbrödet hittade jag för ganska länge sedan, men har inte testat det förut... det blev väldigt gott, så det blir säkert fler gånger.
Receptet på noblessmazarinerna fick jag av bloggvännen
Monica... och de är verkligen goda!
Tack för det Monica!
Ha det gott!
